Hur vet jag att jag är älskad? Det är många som frågar sig det. I början av min levnadsbana kändes det så, men när motgångarna kom visade det sig vem jag var. Jag var en känslig och lättskrämd person som tog alt personligt, men som med åren modifierades något. Rätt länge kändes som inte gud älskade mig. Han ville även straffa mig vid mista fel och så är det fortfarande.
Förändringen kom när jag förstod att det fanns krafter i universum som ställde upp för mig. Krafter som berättade motsatsen. Jag var egentligen älskad, men så var det bara om något gjordes för mig. Det var i görandet kärleksbeviset låg. Så borde det inte vara. Känsla av att vara älskad finnas alltid där - utan att något görs för mig.
Källan som jag kallade kraften (gud för vissa) som jag ofta talar om berättade även att jag är djupt älskad. Frågan är om jag verkligen ville veta detta? Jag förstod att om jag trodde på detta fullt ut skulle jag gå igenom livet utan rädsla.
Det jag sett var att det fanns perfektion i allt som hände mig, men visst fanns det saker som inte såg perfekta ut, men det var bara en frågan om perspektiv. Eftersom jag inte kunde se perfektionen betydde det inte att den inte fanns.
Men gav jag det som hände lite tid så visade det sig förr eller senare. De brukar det göra. I vanlig ordning kom jag då på att återigen skulle jag le åt det som jag kallade kärlek från säker Källa. Då kunde jag lita på att det som kommer, men inte alltid för jag är rädd.
Jag måste skriva så här därför att jag tvivlar fortfarande på Källans makt och kraft. Jag känner mig inte äskad utan att det sker en bekräftelse. Att vara rädd är det gissel som hindrar mig och många andra att känna sig älskade fullt ut. Kanske jag får nöja mig med detta, men som i min värld är något oerhört stort och ofattbart.
Vägen att nå ändra fram är lång och svår, men jag har kommit en bit om man jämför. Bara på ett år har jag nått resultat som jag inte trodde vara möjligt under så kort tid, men rädslan består.
Ordet “både” var ett genombrott i fråga om de rädslor som jag hade inom mig och som föder hat. Att jag inte förstod det förut gjorde mig fundersam. Det förklarade medias dubbla sidor. Media är något man kan lita på och inte lita på, de är BÅDE för och emot oss. Användbara i vissa sammanhang och värdelös i andra.
