Jag tycker att Sverige ska ha en säkerhetspolis värd namnet. Jag tror även att Guillou skapade mycket av det som gjorde honom känd under IB-affären. Att det fanns en okänd underrättelseoration var inte så bra. Det var fel, men resten handlar om ett taskigt ego som lägger till och drar i från.
Jan har en förmåga att överdriva sin egen betydelse med vad han håller på med. Han ställer inga frågor om det som INTE gör honom omtalad. Att Sven Hedin meddelade regeringen och svenska folket om judeutrotningarna är helt ointressant. Det är inte heller många som skulle vilja vara orsaken till att en SÄPO-agent blev avskedad, men sånt bryr sig inte han om bara han får publicitet. Det tjänar Jan på.
Vi är olika på många punkter. Jag kan till och med gå så långt att jag anser att FRA ska ha rätt att avlyssna medborgarna utan tillstånd. Inte för att spionera i allmänhet utan för att kunna bekämpa terrorismen och skydda medborgarna i synnerhet.
Några konspirationsteorier tror jag inte på. Däremot vet jag att den paranoida människan förstår inte hur krigagärde agenter är av olika regler i allmänhet. För att inte tala om grävande journalister som vill ha en egen plats i världshistorien.
Eftersom jag inte är av samma skrot och korn (drömmer inte om att bli något stort, jag vill helst vara anonym) så lägger jag ner minna två senaste inlägg. De handlade om valet. Skälet är inte olikheter utan att det blev inte mycket till ånger när jag skrev inlägg nummer två.
Det var nämligen syftet och eftersom jag hela tiden talade om en yttre verkligheten blev det som det blev. Jag vill som alla vet vid det här laget skriva om den inre verkligheten och det blev inget av den varan. I försättningen ska det bli andra bullar till kaffet i fortsättningen. Därför frågar jag nu Källan (min inre röst - det vissa kallar gud) och lyssnar på vad den har att säga:
Den säger (om jag tolkar budskapet rätt) att jag är en man som är engagerad i kvalitet i allt jag tänker och säger och gör. Då handlar allt om tankar och ord. Inte bara om åtgärder.
Jag är tankar och ord. Det är utmärkt och mina handlingar. Detta betyder inte att jag är utan fel, bara att jag måste sträva efter att rätta till dem. Jag får inte blanda ihop det som är "utomordentligt" med "perfektion." Den första är möjligt att uppnå, den andra går förmodligen inte att tillämpa.
Trots det är det bättre att hålla klaffen och att skriva om villkoren i naturen. Det är inte lätt att vara en glad en som svävar omkring i det blå när det onda finns där ute. Knäppskallar som stör friden i mitt inre så jag hoppas att jag kan förverkliga min dröm om ett annat slag bloggande.
Hoppas att du kan hålla det löftet, men det är lätt att hala in på det andra spåret om man är en rädd hare!
SvaraRadera