Grönt är skönt heter det och det tycker även jag. Gröna blad finns på grund av vädret – ännu ingen vinter bara höst i Skåne sägs det och ormar trivs inte i kylan. De vill ha plusgrader. Någon kyla att tala om är det alltså inte frågan om.
Min vistelse här ner är över om ett litet tag. De blir svårt att resa hem för det jag upplevt går nästan inte att beskriva med ord. Det är känslan det handlar om som är som balsam för själen. Det är inte som vid hemmets lögna (rättstavat) vrå. Hade det inte varit så hade jag valt en annan form av förhållanden. Faktiskt så är det resorna till huvudstaden som plågar mig mest. Vissa bilister är som galna och det är jag inte ensam om att tycka.
Kontrasterna blir för stora på alla håll och kanter. Ändå fortsätter jag med att hålla till uppe i Sverige. Det finns en förklaring till detta som jag inte kan gå in på. Det är en hemligheter och hemligheter måste man ha även om detta är en öppen blogg.
Det är så illa att utan naturen skulle jag gå under. Här finns den frid jag sökt så länge och måste ha så att jag inte förvandlats till islamist med tendenser som inte ens jag vill veta av. Alltså någon som bara bär hat och avund inom sig. I staden finns det gott om idioter att reta sig på. Jag säger nu något som någon lär ha sagt.
“När du är död vet du inte om det, det är bara de andra som vet. Så är det också med idioter“
Nu reser jag in i dimman och hoppas att vara tillbaka så snart som det är möjligt. Utvilad så att jag kan ta nya bilder och nya tag för att stå ut med tillvaron i stor staden. Ett annorlunda liv det kräver nämligen sin man för det finns avundsjuka människor som tycker att min möjlighet borde begränsas.
Till detta hör att jag måste vara tillgänglig för mina barn. Nu blir det ett stort kalas med glada kompisar som vissa är arbetar på Residence Fastighetsmäkleri och det lär vara fint som snus.
Vad sedan landskap söder ut kan erbjud mig av dovis (“dovhjort” även på skånska) får man leta efter. Lika mycket som att mitt bloggskrivande från början enbart bygger på privat sökande i den egna själens labyrinter. Nu har jag upptäckt att det var naturen som ger mig det jag vill ha. Fast utan navelskåderiet hade jag inte kunnat uppleva naturens mirakel lika starkt.
Trots detta så allt det som jag skrivit det vet jag redan om, men om jag verkligen lyssnar kan jag få reda på något jag inte vet. Om jag ska lära mig något nytt så är det dags att börja lyssna och förstå. Det gäller inte bara mig utan alla och framför de som tror att jag fått något som inte det har. Det skulle vara så enkelt att jag inte förstått att det är jag som skapar min egen verklighet. Jag som bestämmer hur mitt lvi ska gestalta sig. Det är jag som har makten över mitt liv.
Efter många år i helvetet kan jag äntligen andas ut. Det är mig väl förunnat Skulle det vara så då har jag verkligen något att berätta för andra. En seger andligt sett av stora mått som får mig att må mycket bättre än jag hjort på mycket länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar