Så hamnade jag återigen i det underbara Österlen och allt känns bra här nere. Kosthållningen blir annorlunda och maten är bättre. Problemet är att det som jag hör att man talar om i media. Människor attackeras av vänsterextremister därför att de inte tycker som dem i frågan om hur vi ska hjälpa flytningarna eller rättare sagt emigranterna.
För det är nog så det är De är emigranter och sällan fly de från krig och elände och eftersom jag känner vänstern vet jag att de ljuger därför att de tror sig sitta inne med sanningen. En sanning som snart kommer fram och då skäms de inte för att de spridit flyktingsmugglarnas lögner. De skäms inte över att det gått på alla lögner för de är ju själva lögnare.
Nu ska jag inte skriva om politik utan bara om hur det är att vara i varandet. Den inre verkligheten som jag söker så ofta jag kan och som jag bara hittar här nere. I huvudstaden får jag däremot ont i kroppen och värk som värker i lederna. Blodtrycket stiger och medicinen hjälper inte känns det som.
Det är väl så vänstern vill ha det, men inte jag. Hur det än blir så skulle jag vilja om jag har rätt eller fel beträffande om muslimerna tar över Europa innan jag trillar av pinnen. Först då kan jag andas ut och innan dess ska jag påtala bristerna som finns beträffade vårat försvar mot denna svärm av gräshoppor som äter upp alt i sin väg.
Kåseberga har inte det jag söker utan det är utsikten, men däremot har Alesten sin charm och det får mig att påminnas om att vi en gång förut slagit mot muslimerna. Den striden vann vi och det ska vi göra igen. Gud och Odin och Tro står på vår sida. Faraonernas gudar har inget här att göra. De hör hemma i sandöknarnas länder och där kan de stanna.
Lägger jag sedan till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar