Sjukt bra för nu händer det något fantastiskt!

Nu är det sjukt och nu har det hänt något fantastiskt. Trump blir USAs näste president och inte bara det. Klanen Clinton kan komma att ställas inför rätta och de är avslöjade som exempellöst hycklade och kriminellt belastade personer.

Det värsta är att vi fortfarande har en landsförrädare vid tronen i Sverige. En statsminister som tillåter att det kommer hit människor som tillhör en mördar sekt som alla vet om att den är utan att han gör något åt saken, men nu ska han hoppa av.

Risken är att vi då får muslimer vid makten, men det gör inget. Det som gör något är att han också är kriminell. Han har förskingrat pengar och han har fuskat med medlemsregistret när han var med i SSU. Det kan tyckas vara oskyldigt, men vad är han kapabel till i framtiden - det vet ingen?

Lägger man sedan till att han samarbetar med en minister som vill kriminaliserar alla som skriver nedvärderande om invandrarna på FB så har vi diktaturen här på allvar. Vem kan avgöra vad som är nedvärderande? Det finns faktiskt människor som upplever att de är nedvärderade, men inte är det därför att de har problem med sin självkänsla i allmänhet.

"Diktaturens kreatur" blev ett gissel även för detta land. Palmen vänder sig  nog i sin grav om det blir så.

Jag hoppas att dessa kreatur stoppas innan det händer. Det finns alltid krafter som är emot och i det här landet är de mycket starka. För att nämna några... det kommer senare!

Så är det där med maktmänniskan - hon vill ha den total makten!

Jag firar i dagarna min största triumf! Jag förstår vad som ligger bakom den absurda värld jag lever i dvs. varför IS ännu inte är krossats och varför domarna och juristerna inte bryr sig om att döma efter lagen.

Det kan låta som en konspirationsteori, men faktum är att något är helt fel. Under 1970-80 talet umgicks jag med en ämbetsman som satte högt värde på att man följde lagen - han var enligt sin egen dotter "den lojalaste ämbetsman som finns!" Därför gav han mig böcker om Haijbyafären och Kejinekommissionen, men det var småpotatis idag om man genomför. Det är värre än någonsin och han skulle vända sig i graven om han fick veta vad som är på gång.

Så illa är det och vad är det då som ligger bakom? Det finns olika teorier, men en av dem fascinerar mig och jag tror att den som skrivet om den teorin är på rätt väg. Varför?

Jo det handlar om maktmänniskorna och hur de fungerar. Alltså är oligarkernas makt, men jag måste gå tillbaks för att förklara vad det är som händer mig en gång.

Den gången då jag kom till självinsikt och förstod vem jag var inners inne eller rättare sagt jag var inte lika sjuk som de som sitter i samhället topp utan jag vet vad jag ska göra för att bli lycklig!

En vacker dag kanske det är jag som är domaren och då ska de dömas dessa fegar kräk som inte vågar strida för vad som är rätt och fel utan de vänder kappan efter vinden. Mitt hat till den sortens människor sitter djupt så hur de kan sluta vet jag inte.

Så lämmar jag helvete bakom mig!

Underbar att få skriva en blogg där jag skrivit att "Så lämnar jag helvetet bakom mig!" Skulle jag sammanfatta vistelsen där hemma så är det i en mening och det är att "det har aldrig varit något, men nu är det slut". Det är konstigt att det finns människor som vill bo här, men de är yngre än jag?

Jag vet att det inte var så jag tyckte för några år sedan, men då var jag inte så gammal och jag hade inte upplevt Skåne och jag hade inte sett Österlen. Men då umgicks jag med mina grannar och dem kommer jag att sakna. Fast vissa skulle jag vilja slippa eftersom dom stör mig och har stört mig sedan de flyttade hit i början av 1990-talet.

Fridstörare finns det överallt så det kan man inte komma undan även om man bosätter sig på landet, men har man tur så slipper man dem. Nu ser jag fram emot att hitta en bostad här nere och det blir svårt för det är populärt att hitta en som inte kostar över en miljon.

Det är inte så konstigt när man ser vilka underbara områden som det finns här nere. Varandet är det jag söker och det är det som ger mig inre frid! Här är fridstörarna långt bortta, men det beror på hur man ser det.

I Ystad är de många som förstör bilar och hotar folk! Vad de ska sluta vet jag inte, men varför inte bussa dem tillbaks där de hör hemma. Djur hatar de och handikappade och judar på samma sätt som nazisterna gjorde i Tyskland på 1930-talet. Hur det kan vara tillåtet vet jag inte om inte det är så att det är vår regering som tillåter detta?

Frågan är om man får skriva så här för nu råder det censur i landet - man får inte skriva som det är utan man ska skönmåla eller mörka det som händer.  Det som nu händer är fruktansvärd och det är en tidsfråga innan man går ut och mördar folk öppet på gatan. Svaret blir att man får tillbaks det man ger ut och då skiter man i vad regering tycker.

Jag har en skyddsängel vid min sida, men om den kan skydda mig helt och hållet återstår att se när Islamisterna tar över makten. Vad de inte vet om mig tänker jag inte berätta här, men det kommer jag göra vad det lider och då kan det blir så att jag får en annan status!

Tillbaks till helvetet!

Så åkte jag tillbaks till storstaden, men det skulle jag inte gjort! Jag är inte välkommen här längre. Idag är våra storstäder porten till helvetet. Mina registreringsskyltar blev stulna och så skrapade jag sidan på bilen när jag skulle baka in på den plats där jag brukar parkera eftersom jag var så förvirrad och uppjagade av det som hänt!

Det kunde ha varit värre, men nu fick det vara nog och så blev det om jag bortsett från att vissa i mitt bostadsområde inte hade tid att prata med mig, Det tar jag som ett gott tecken - dvs. jag ska inte bo kvar här längre utan flytta ut på landet så fort som det går.

Det kunde vara värre för de som jag ville träffa mig och prata en stund de har tid och är lika vänliga som alltid. Så helt säker var jag inte. Sedan fortsatte jag ut på Djurgården och där blev det inte som jag tänkt mig. Ska man till Rosendals slott måste man köra där det inte går att göra om man inte har tillstånd och så hamnade jag i en situation som jag inte ville hamna i nämligen att möta bilar där det stod Kungliga Djurgårdsförvaltningen.

Så var det. Det ena efter det andra drabbade mig och det känns som ett gott tecken - här ska jag inte vara och när jag flyttade från Sparreholm en gång på 1990-talet blev jag jagad av en svart hund.  Det var också ett gott tecken om man nu ska bry sig om tecken.

För mig är tecken numera smärtkroppar eller om man så vill ångest. Ångest är som de flesta veta fantasier och det som händer har inte med verkligheten att göra. Det är rädslor som vi bär med oss från händelser som sluta bra., men som kunde ha slutat illa och som inte blivit bearbetat på rätt sätt Så varför bry sig om tecken?

Snart är jag på väg från Stockholm till Skåne och Österlen igen. Kanske vi där hittar en nya bostad tillslut även om det inte ser så ut så för tillfället, men jag har ofta fel? Det senaste erbjudandet var fantastiskt om ett hus som jag gärna vill flytta till!

Jag vet att jag inte kommer att sakna huvudstaden. Detta liv jag levat här är förbrukat och handlar mer om den yngre Leo. Han som trodde att han skulle bli något stort och som drömde om att möta drömkvinna. Det gjorde jag på sätt och vis, men hon flyttade härifrån och det var så jag periodvis hamnade i Skåne!

Att bli något stort är en annan fråga. Frågan är om jag inte är det redan. Det beror på hur man ser det! Det får omvärlden avgöra, men jag tycker att jag är en fantastisk människa som inte är rädd för sanning och jag vågar säga vad jag tycker även om inte det är politiskt korrekt. Alltså jag bryr mig inte om det jag tycker är höger om det fungerar. Det jag bryr mig om är om det fungerar, men sanningen är viktigast! 

När ska det sluta?

Världen är upp och ner och människorna är helt galna! Det värsta med detta är att jag tror att välden går mot sin undergången. Ser man upp på kvällen mot universum så vet vi att det finns många planeter som är helt öde. Vilket öde har de drabbats av vet vi inte, men en del har varit bebodda och det har funnit liv där.

En annan sak som plågar mig är att ingen ser upp till mig. Men nu handlar det inte om beundran som jag vill ha utan att man ser på mig som en man med erfarenheter - i mångas ögon är jag en gaggig gamla gubbe. Så är det med vänsterns förakt för sina medmänniskor. De står över alla andrar och tror sig vara för mer än den flesta. Det kallar jag för arrogans och människoförakt, men det finns kanske finnare ord för detta!

De dömer ut även sina egna och de lyssnar inte på den som vet vad det vill säga att tillhöra en kategorin av människor som har ett enda mål och det är att bli kända och uppmärksammade. Helst vill den enskilde anhängaren av detta kotteri för inbördes beundran och befordran komma in i FN. Där ska de hålla tal till världens folk och varna alla för SD och nazismen som de tror hottar välden.

Sedan ska de bli hyllade för den egna insatsen, men tänk  om de har fel. Då blir det pinsamt värre, men en sådan tanke kan de inte tänka (att de har fel) och det förklarar allt. Danielsson skrev att "den som inte tvivlar är inte riktigt klok" och därför är de i mina ögon fanatiker och dogmatiker.

Jag skulle vilja tillägga att sådana personer ser bara andras fel och inte sina egna. Det är nog därför vi har en statsminister som kritisera alla andra länders ledare, men säger inget om sin egen bakgård. Båda föräldrarna var nazister och det vet alla, men jag fråga mig om det är lämpligt att vara statsminister då. Det skulle kunna ligga honom i fatet om omvärlden fick veta detta eller hur?

Därför har gått så långt att man måste akta sig för västern. De är farliga och de registrerar och förföljer likt SS-soldater dem som inte håller med om det allmännas synsättet. De till och med anmäler dem till arbetsgivaren och knackar på hemma hos vissa om de skrivet något om Sverigedemokraterna som ev. skulle kunna tolkas som positivt.

De är som rovfåglar som väntar på sitt byte och de vill slita tarmarna ur kroppen på offret och hacka ut ögon på dem.

Det är svårt att förstå att de är sådana, men jag tror att det beror på att de upplever sig själva som vara sända av Gud. Det skulle de i alla falla göra om de var religiösa, men det behövs inte för så är det med alla vänsterideologi. Det är faktiskt en form av religion.

Så är det också med ondskan - den tror sig vara god, men i själv verket är den ond. Så är det också med psykopater - de tro sig vara goda, men det är de verkligen inte. Därför borde västern gå i terapi innan du blandar sig politiken.

Det borde Hitler också ha gjort och det finns fler som borde se på sig själva utifrån innan de ger sig in i hetluften. Det var därför jag lämnade politiken bakom mig och fortsatte inte som en del av mina kommunistiska partikamrater rakt in i den socialdemokratiska partitoppen.

Jag kände att jag måste ta ansvar och valde alltså därför en annan väg än de gjorde. Den vägen gick över frågan om "Vem jag är inners inne?" Är jag en demagog som av personlig ärelystnad begagnar massorna för att komma upp eller är jag en demokrat som vill väl?

Svaret blev att jag hade ett sjukt ego och därför måste jag fortsatt att arbeta med de andliga frågorna och inte gå samma väg som mina partikamrater. De gjorde karriär och satsade på kändisskapet och de försökte komma så högt upp i hierarkin som de kunde. De kanske behövde den erfarenheten, men den erfarenheten behövde inte jag!

Jag visste redan vad de skulle innebära och det hade vi ofta pratat om, men det betydde inget  för vissa eftersom deras sjuka eko vara allvarligt skadat. Därför kommer jag lindrig undan den dag vi ska ställas mot väggen och dömas av domaren!

Nu var det dags igen!

"Nu var det dags igen!" skulle jag kunnat skriva om de idioter som styr vår värld och som nu har ställt till det så att man tappar hakan. Himlen har färgas blodröd när Daseh attackerar de kristna i Mellanöstern och där det nu pågår ett massmord på samma sätt som hände judarna i Tyskland under nazist tiden.

Nu kastar sig de fega djävlarna sig också över de kristnas barn, men Daseh vet inte vad som väntar dem. Ut ur Europa ska de och det med huvudet före. En kvartsen vilar runt deras nackar och de ska sänkas ner i havet, de som mördat unga flickor och pojkar som inte är mer än tio år gamla.

Nu fegar även politikerna ur (de som tagit hit mördarsekterna) för de vill slippa ansvaret för vad de gjort trots våra varningar. Så blir det när syftet varit att de fått för sig att de kunde tjäna pengar på de som flyr hit.

Därmed är de lika cyniska som den ondskefulle Bert Karlsson. Alltså, de som sitter i regering är krämare av värsta sort och därför skiter man i hur det går för den vanliga människan. Dessutom hånar de oss öppet och kallar oss för trångsynta typer som anmäler småbrott - nu är vi inte längre rasister utan futtiga stackare som inte ställer upp och stöttar politikerna längre.

Hur länge ska detta hålla på? frågar jag mig nu när ska de ansvariga politikerna  ta ansvar för det man gjort och avgå. Erkänna att allt var ett misstag att ta hit denna sortens flyktingar som nu kommer hit. Det gör man inte i första taget för de är lika dumma som gässen och att kritisera dem är det som att hälla vatten på en gås.

Därför är det nu svårt att nu njuta av varandet, men jag måste säga som min vägledare sa. "- Du måste se det positiva och förstå att universum är full av överraskningar!" Saker och ting kommer att orda sig och det som händer kommer att göra alla häpna. Jag måste alltså förstå att jag måste leva mitt liv som vanligt!

Att leva livet som vanligt är att acceptera det som händer och förstå att Gud styr över våra liv och  han ordna upp alt på bästa sätt. Då bli det som jag vill att det ska bli inners inne och det kommer jag förstå i höst när jag är tillbaks hemmavid.

Mitt störta problem då blir och förstå vad min rädsla kommer ifrån och vad jag är så satans rädd
för? Kan det vara det som de som ska hända jag är rädd för eller är det som jag lärt mig bara en illusion?

Eller är det det som skrämt mig så länge jag kan minnas jag är rädd för?  Det sistnämnda ska jag skriva om i nästa blogg eller så ska jag sluta att penetrerar sådan strunt. Inte bryr mig utan leva livet som om inget hänt! Jag har ju lärt mig att tänker jag på det som är negativt då dar till mig det som är dåligt och hemskt.

Du nya sjuka värld!

Det som händer nu är riktigt sjukt! Allt är upp och ner. Våra politiker har inte bara bildat ett nytt frälse de har också avskaffat våra enda möjligheter till folkstyre som fanns kvar. Frågan är när ska de avskaffa vår rätt att välja vilket parti som ska ska styra landet?

Så nu ger sig "Hoppet" ut på öppna vatten. Naturligtvis kommer de inte våga avskaffa våra valmöjligheter, men de kan ljuga om siffrorna med hjälp av opinionsinstituten som är köpa och "befolkas" av valfuskare som inte drar sig för att hindra partier som de inte vill ha in i  riskdagen.

Jag kan vänstern på min fem fingrar så jag vet vad de är bredda att göra. Därför ljuger Expo öppet och andra sekter om allt som inte är till deras fördel. Att bekämpa alla som är till höger är viktigt för dem därför att de sitter in med sanningen därför att vet de vad som är rätt och fel. De anser sig också sända av gud.

Det blir säkert denna självgodhet som kommer att bli deras fall på samma sätt som när Aschbergs visar upp sig i alla sin arrogans och överlägsenhet dvs. det som får honom att framstå som att han en riktig skitstövel. Alla som känner hon vet att han inte är sådan utan han förställer sig. Det gör han därför att tjänar på att framställa sig som om han var född ur någons bakdel.

Sådan är de som vill tjäna pengar och han har gott sällskap av Bert Karlsson. De är lika dana. Han byter inte heller kalsonger så ofta. Bara när det är lönsamt att göra det.

För vänstern är frihet det som borgerligheten sysslar med och de står alltid till höger. Den vänster som styr idag bryr sig inte om vad det står i lagarna. Myrdals påpekan, i en av sina första Skriftställningar att "Domarna dömer som de vill!" har blivit deras motto, men så är det i alla diktaturer och så var det i sovjet under Stalin tiden.

Alltså vår värld är upp och ner. Varför har vi då lagar? Det är makten som vill berätta för oss är vem som bestämmer? Tro inte att du kan få rätt din lilla skit! Sådan är vår historia och det kommer att förbli så tills folket blir lika förbannande som på Engelbrekts och Dackes tid.

Det som händer är uträknat. De är tänkt att landet inte längre ska vara en demokrati. Vissa menar att det redan är en diktatur, men man döljer allt med dimridåer som får oss att tvivla på oss själv om vi tänkt rätt eller fel.

"Den som inte tvivlar är inte riktigt klok!" sågs det och jag hoppas att jag därför att jag har fel, men mycket tyder på att jag har rätt I Sverige kastar man inte folk i fängelse. Det är smart för då kan man inte anklaga regeringen för att vara lika diktatorisk emot sina kritiker som man är i andra länder. Sådan länder som vänsterpolitikerna värker ur sig om att de är diktaturer!    

Det finns många mörka moln på himmeln till synes och socialdarwinismen sprider sig som lössen i madrassen. Äldre människor får torka ut och de får felaktiga behandling inom sjukvården. Läkemedelsindustrin skördar sina offer och därför är den ett skithus som dr Heineman sa på sin tid.

Detta är några putte små exempel på den rensning som följer med i det nya frälsets fotspår. Det var dessa herrar och damer som kallade vanligt folk för fascister. Men jag undrar vilka som är de verkliga fascisterna? De som tar död på sin egen befolkning eller de som försöker varna dem för det som händer, men så är det.

Det är de som kastar skit på andra som är de verkliga skurkarna. Det har livet lärt mig. Jag önskar därför att även justerarna insåg detta, men "domaren dömer som han vill". Det vet den som tillhör makten och makten vill att vi ska lyda och var tysta.

Jag håller inte med därför att jag vet att en dag kommer sanning fram. Då är det jag, som nu åklagaren.  Det ska bli ett sant nöje att få veta varför man inte följde lagen utan bara använde sig av godtycke och godtycke - det vill säga det som passade våra politikers intressen.

Det är skrämmande för politikerna vill tysta folket och sko sig på dem! De har bildat en elit som gör dem till förrädare av värsta sort eller rättare sagt de är så maktkåta att brallorna spricker på dem. Kvar ser man bara det sjuka egot.

Hårda ord? Nej, men tänk på vad Mona Sahlin vill göra med oss! Hon "ville" (hon tyckte inte att det var så farligt det som hände) utrota de etniska svenskarna. Frågan är om hon inte är toppen på isberget - om sanningen ska fram? De andra har vett att hålla tyst för eliten vill inte avslöja den lömska plan som ligger bakom det som får kloka människor att emigrerar från det här landet.

Jag stannar för jag är inte riktigt klok eller så är jag rädd för att inte bara vårat land är infekterar av denna sjukdom. För riktigt sjukt är det - det som nu händer!

Vad är det då som händer då? Jo, det pågår ett folkmord på pensionärer i Sverige som ingen uppmärksammat därför att vänsterpolitikerna nu tagit över säkerhetsrådet i FN.

En dag ska sanningen fram och jag ska anklaga de skyldiga!        

Hur blir man lycklig?

Jag har lärt mig att det finns ingenting som jag behöver för att bli lycklig. Jag bara tror att det är så. Min djupaste, mest perfekta lycka kommer jag att hittas inom mig och när jag hittar den och inte utanför mig själv kan jag matcha, då kan ingenting heller förstöra det. Fast jag har inte kommit dit än, om jag någons gör det?

Däremot har jag tankar om att få komma ditt och det väcker något till liv inom mig och därför fortsätter jag mitt letande. I varandet som jag för tillfället är närvarade i och utforskar som en annan möjlighet blir jag lycklig. 

Om jag kan får samma känsla som när jag är i Österlen så skulle jag inte var lika angelägen om att resa ner hit. För att ta ett exempel, mina grannar i min port och i porten bredvid finns det mycket negativ energi. Minst två psykfall finns där och av en av dem, den som bor på andra sida väggen i porten bredvid kan väcka mig mitt i natten och tidigt på morgon med ett avgrundsvrål. 

Hon skriker oftast "- Döda alla judar!" och "- Djävla arbetarklass". Det får mig att minnas då jag arbetade på ett mentalsjukhus. Det var på 1970-talet och skräckfilmen Exorcisten gör mig påmind om vad det handlar om!  

Jag har också ett annat psykfall, i samma port, men hon bor längst ner. Hon kommer från ett annat land (säger inte var) och hon låter inte mig vara ifred. Hon ska alltid förhör sig om hur jag mår och vad jag befinner mig när jag är bortta och därför går jag över vinden och öppnar aldrig når någon ringer på min dörr. 

Det värsta med henne är att hon blir galen om någon rör "hennes" buskar utanför på gården. För det är hennes buskar och även om hon inte varit hemma på över ett år utan i sitt hemland så får vi inte röra dem. Innan jag åkte sist berättade hon att man tänker döda hennes katter  för de ställer till problem för även dessa grannar. Bara det säger en hel del om hennes psykiska status. 

  
I detta helvete ska jag alltså betala full hyra och även hitta mitt lycka jag. Det tror jag knappas går, men vem vet? Vetskapen om att jag kan resa ner till dit jag känner mig hemma gör mig lycklig och frisk. Där känner jag mig frisk skrev jag för där kan jag andas ut eftersom luften är inte där är förorenad av det värmekraftverket som jag också bor granne med. 

Även detta är ett problem, men det glömde jag att berätta. Det kommer jag att göra. I en sådan här miljö kan man inte bli lycklig eller må bra menar jag. Det tror jag de flesta håller med om.

Förr trodde jag att sex var lösningen på alla problem, men jag hade fel. Eros är en demon har en känd psykolog förklarat och det fungerar som vilken drog som helst. 

Om jag har fel på även den här (ort och ställe) punkten  återstår att se, men jag tror inte det. Jag måste isf. prova denna möjlighet eller rättare sagt jag har provat detta. Jag vet att i varandet och inom det andlig jaget fungerar jag klart bättre och jag känner mig lycklig, men den yttre verkligheten  påverkar mig. 

Det jag strävar efter fungerar om jag får tillämpa min vistelse fullt ut. När jag nu är pensionär och inte oroar mig för att man ska sabba för mig lika ofta som man gjorde när jag var arbetade (mobbing förekom på en del av mina arbetsplatser) och på ålders höst kan göra det som gör mig lycklig fungera det. 

Trots det är det på mig själv som allt hänger. Det har jag förstått. Så då ska jag inte tänka på det som hindrar mig från att bli det jag drömmer om - en lycklig människa! 

Att var född med tur!

Ibland frågar jag mig om jag inte är född med tur? Att ha tur betyder inte att man har rätt eller att det är det bästa som händer. Det betyder att det som händer gynnar mig och ställer saker och ting till rätta.

Utan att behöva gå inte på vad som hänt kan jag skriva att tålamod är det bästa mod man kan visa. Nu när jag är 65 år känns det märkligt att jag inte kan slappna av och ta det lugnt utan jag känner mig jagad av det media rapportera om varje dag.

Jag frågar mig hur länge ska våra pensioner betalas ut och hur länge kan jag resa ner till Skåne för att rehabilitera mig efter att ha vistas i en smutsig stad där jag bor? Runt mig finns det nämligen ett gigantiska reningsverk och människor som är riktig smutsiga dvs. avundsjuka på mig för att jag har den möjlighet trots att jag varit yrkesverksam i över 38 år och tvingats ta olika skit jobb. De är avundsjuka trots att de vet att jag blivit sjuk i den miljön jag vistas för det mesta.

Det är så här jag ser på saken. Jag har fått en möjlighet i livets "slutskede" eftersom jag slitit hund, men så är det med avundsjukan. Det är en sjukdom och jag vet vad jag talar om. Det var även så för mig en gång i tiden och det gjorde mig till vänsteraktivist. Det var av den orsaken som jag också tog avstånd från vänstern. Jag insåg nämligen att det finns något för alla så man behöver inte vara avundsjuk.

Det jag fick istället för att tampas med makteliten var känslan av varandet. Det är som plåster på såren för att jag kommit till insikt. Tänker er denna insikt som har en utsikt av stora mått eller en annan utsikt som jag ofta möter där jag befinner mig ett par gånger om året.

Se och njut och upplev den känslan som jag får över att se ut över havet och bort till Bornholm. Den utsikten och insikten är obetalbart. Jag slipper då att tänka på alla ondska som finns i välden. Jag kan känna att jag är fri och lycklig. Det är ju det som är meningen med livet eller hur?

Du nya sjuka och onda värld?

Det verkar nu som vår värld håller på att fullständigt förgöras av ondska och hat som sprider sig. Frågan är om det inte alltid varit så? Varför är det på det viset vet jag inte, men det är något som återkommer ständigt med några seklers mellanrum.

Jag tror att det har en menig. "Vi ska inte tro att det vi uppnått ska finnas här för alltid!" kan vara ett svar dvs. varje genvariation måste kämpar för att få behålla det vi skapat. Avund, hat och destruktivt ligger och lurar på oss överallt och många föraktar det som vi uppnått - spottar på det därför att de är otacksamma.

Jag hörde talas om en film som nu är populär där man tror att det var grannarna som dödade sina granar innan kriget därför att de var judar. Det vara inte nazisterna som gjorde det - det var vanliga människor och sanningen kommer tillslut fram.

 Så är det med det mesta. Skrapar man på hyttan hittar man det oväntade. Därför är det ytligheten som är vänstern kännetecken. Det är därför de också uppfattas som fascister idag om man inte lägger på en ideologisk etikett!

När jag har mera kött på benen ska jag skriva om detta ock återkommer då, men som det känns nu är jag tom. Tom för att det som händer måste vila och jag måste släppa taget för att det ska ordnar sig verkar det som. Vi får se hur det blir med den saken, men då hör jag av mig som sagt!

Under tiden får jag nöja mig med att få njuta av det som är vackert och den blåa färgen i blåvingens blå vingar - i det gröna gräset!

Trött på det mesta!

Nu är jag trött på det mesta! Sveriges regering är det värsta exemplet som jag hört talas om i historien. De bryr sig inte om att blåljuspersonen blir attackerad öppet och de gör inget. Sjukt kan man tycka och frågan är om det finns något historiskt exempel på detta?

Därför finns det heller inget ord för detta. De är inte naivt, det är inte blåögt det är inte ens dum och idiotiskt utan infantilt, efterblivet och sjukt. Det är inte demokrati och varför regerar inte de övriga partierna? Har de en plan som vissa på står och hur tänker de då? Låter de landet medvetet går under så att de kan ta över på sikt? Nej, den planen är mycket mer sofistikerat än så, men det ska jag återkomma till när det är moget!

Då är det inte konstigt att jag är trött. trött och tror att jag lider av någon slags depression, men jag tror att det är en krigspsykos. Inte ens den fantastiskt vackra naturen får mig att bli glad. Denna oförmåga och handlingsförlamning som partierna och riskdagen lider av är skrämmande. Det är bara fienden som tjänar på den och sanna mina ord de kommer att utnyttja detta tillstånd.

Vad måste hända innan de reagerar? En ny terror attack med hundratals döda? Jag vet inte för det verkar inte som vänstern bry sig och det är ju de som har makten över media. Allt detta lägger sordin på stämningen och det är som att leva i ett Kafka-land!

Det enda jag kan göra är att be en bön. Böner är intressanta. Det är inte en förfrågan. Det är en bekräftelse. Det är inte en förevändning; det är ett ord av tacksamhet. Det är en omedvetenhet om att det som jag bett om är redan på väg till mig/oss eller för närvarande i hand och det kommer till mig som i ett trollslag och jag vet inte om det.

Om det är så då är det jag bönat om bett om alltså redan på väg. Det har redan hänt. Låt se om det är så och då får jag min livslust tillbaka - det kan jag lova!

Nu är det som det är - illa!

Varje dag får vi rapporter om hur våra politiker missköter landet och den statsminister som ska stötta oss och hjälpa folket så att vi känner sig trygga är fullständigt ansvarslös. Skulle ekonomin fullständigt rasera landet så bryr han sig inte. Det är därför jag vill ha riksrätt, men jag hoppas att några inflytelserika personer tycker likadant för ensam kan jag inget göra.

Det är så illa att frågan är hur länge det kommer att ta innan Sverige kollapsar, men frågan är om det inte reda gjort det? Därför känns det tryggt att vara i Skåne trots att fårskallarna följer oss här häck i hälen. Det verkar som de tror att vi är de enda som har vett och sans och då är det illa.

När vi däremot besöker Kristinehovs slott och Andrum blir vi påmind om vad ordet och frihet betyder på lång sikt.

Varför skriver jag då att det nu är så här illa? Jo, nyss fick jag reda på att det smugglas vapen i en sällan skåda omfattning i Sverige. Inte nog med det här finns IS- soldater som har fått order om att starta ett krig i september 2016.

Vänstern kalla detta infantilt att påstå det, men jag uppmana alla kurder och hemvärnssoldater till att vara bredda. Jag hoppas då att vi får hjälp från NATO eller någon annan makt eftersom vi inte har någon armé att tala om, men vem vet hur det blir med den saken? Jag tror att vi får hjälp från oväntat håll! Den dagen, om det händer då ska regeringen stå till svars i riksrätt eller ännu bättre krigsrätt! De ska vara anklagade för högförräderi mot nationen SVERIGE!

Detta är hårda ord, men det är inte mitt fel att det blivit så - det jag gör är inte att uppmanar någon utan jag analyserar bara fakta. Därför hoppas inners inne att jag nästa gång jag skriver kommer att skriva om naturen och inte om sådan här trams, men ett varningsord till svenskar måste jag kosta på mig eftersom jag älskar mitt land!

Skulle det bli som jag skriver så har jag iaf. inte varit tyst även om det låter tokigt och otroligt att det skulle bli så. Om jag har fel så bli det jag som bli gladast - räven.

Smärtkroppen förföljer mig vart jag än går!

Att skriva att "Smärtkroppen förföljer mig vart jag än går!" är inte så roligt. Jag önskar att jag kunde leva mera i nuet så att jag slapp att ständigt tänka på det som varit och i samma stund på de som ev. kan komma.

I Skåne är det lättare att leva utan att göra det för där finns djur och natur och så kan jag fotograferar jag allt det som innehåller varandet. Varandet betyder att jag är helt uppslukad av nuet och känner själens ursprung dvs. mitt andliga jag.

Vid horisonten utan för Löderups havsbad kan man jag se ända till Bornholm. Det jag vill är att njuta fult ut när jag är där. Alltså utan att tänka på allt elände som nu finns i världen. Varför gör jag inte det då? Jo, allt dåligt jag har erfarenheter av finns inom mig och jag kan därför inte slappna av. Med andra ord all den ondska jag mött och märkligt nog det som gått bra - även det som jag själv orsakat för jag är ju inte ett helgon skrämmer mig. Här vill jag inte räkan upp det som hänt de senaste året även om jag lust att göra det för det skulle kunna locka fram det som jag vill glömma och inte minnas.

Resultatet har blivit att jag inte litar på någon framför allt inte myndigheterna eller likvärdiga institutioner. Tråkigt för det skulle kunnat bli tvärtom. Inners inne vet jag att det finns goda människor. Vilka de är kommer jag att snart få reda på vad de lider.

Som sagt djur och natur får mig däremot på andra tankar. Märklig nog för djuren är handlingsbredda på samma sätt som jag har blivit med åren. Oftast är det människor som går under epitetet goda som är de onda, som vänstern idag eller om de jag pratar med har en len och insmickrande röst.

Det kan beror på att de har ett kamouflage, men jag tror att det är deras eget omdöme som spökar. Tror man att man är god så brukar det falla på att alla har en baksida. Den som inte står för sina dåliga sidor vet inte om vem man är och det är då kan man göra andra riktigt illa utan att förstå det eftersom man inte tror att man kan göra nån illa. Man är ju godheten själv!

Det är ingen tröst, men jag förstår varifrån smärtan kommer! Den kan ha sitt ursprung i händelser från uppväxten. Det är därför som det heter barn-dom, i mitt exempel tillsamman med ett anlag. Detta anlag skulle kan vara att jag har en extra känslighet.

Jag ser fram emot att en dag bli fri från detta gissel och det kommer att bli så snart. Då är jag är trygg i mig själv och oroar mig inte för det som ev. skulle kunna hända, men som inte händer. Nu dödar jag draken med de många huvudena. ADJÖ!

Som sagt framtiden är min och nu sätter jag färg på tillvaron! För nu inser jag att det alltid funnit färger i pälsen på Leo!    

Nu våras det i Österlen!

Så hamnade jag återigen i det underbara Österlen och allt känns bra här nere. Kosthållningen blir annorlunda och maten är bättre. Problemet är att det som jag hör att man talar om i media. Människor attackeras av vänsterextremister därför att de inte tycker som dem i frågan om hur vi ska hjälpa flytningarna eller rättare sagt emigranterna.  

För det är nog så det är De är emigranter och sällan fly de från krig och elände och eftersom jag känner vänstern vet jag att de ljuger därför att de tror sig sitta inne med sanningen. En sanning som snart kommer fram och då skäms de inte för att de spridit flyktingsmugglarnas lögner. De skäms inte över att det gått på alla lögner för de är ju själva lögnare.

Nu ska jag inte skriva om politik utan bara om hur det är att vara i varandet. Den inre verkligheten som jag söker så ofta jag kan och som jag bara hittar här nere. I huvudstaden får jag däremot ont i kroppen och värk som värker i lederna. Blodtrycket stiger och medicinen hjälper inte känns det som.

Det är väl så vänstern vill ha det, men inte jag. Hur det än blir så skulle jag vilja om jag har rätt eller fel beträffande om muslimerna tar över Europa innan jag trillar av pinnen. Först då kan jag andas ut och innan dess ska jag påtala bristerna som finns beträffade vårat försvar mot denna svärm av gräshoppor som äter upp alt i sin väg.

Kåseberga har inte det jag söker utan det är utsikten, men däremot har Alesten sin charm och det får mig att påminnas om att vi en gång förut slagit mot muslimerna. Den striden vann vi och det ska vi göra igen. Gud och Odin och Tro står på vår sida. Faraonernas gudar har inget här att göra. De hör hemma i sandöknarnas länder och där kan de stanna.

Lägger jag sedan till...

Tillbaka i huvudstaden!

Som sagt nu är jag tillbaka och efter en lång rehabilitering känns det tyvärr inte bra. Det som är otrevligt är att jag inte trivs i huvudstaden. Det beror inte på att jag blivit gamla och börjat oroa mig för allting utan det beror på att befolkningen inte är så hälsosam att umgås med här.

Det positiva är att man slutat spränga och det är lugnt och tyst i området, men hur det blir när kraftverket startar det vet jag inte. Troligen är det de som spyr ut föroreningar som jag inte tål när de provkört anläggningen.

Så är det där jag bor i Stockholm, men en bit bort ligger Djurgården. Där bor "mina" hägrar som jag fotar varje år. I år med sällskap med min dotter som nu äger min gamla fotoutrustning.

Med den utrustningen har jag tagit många fina bilder i omgivningarna och i Skåne dit jag åker ofta för att rehabilitera mig. Jag vet inte om det är tillåtet att rehabilitera sig när man blivit pensionär? Med den här socialist regeringen verkar det snarare att man vill att vi som är över 65 år borde kastas ut från något stup så att man kan fylla på med andra personer från andra länder. Detta folkmord på de egna hoppas jag inte ses med blida ögon.

Om inte det blir så tänker jag flytta ner till Skåne, men jag måste ha en bostad. Det jag skisserar är ett skrämmande perspektiv, men det har hänt förut och det kommer inte att passera obemärkt!

Hur det ska gå till vet jag inte för det är populärt att bo där jag vill bo, men hos mina släktingar kan jag inte bo för det blir trångt.

Hur som helst så åker tillbaks i dagarna för här kan jag inte vara längre. Parkeringsplatserna är överfulla och i området och det finns inga kvar att hyra. Egentligen har jag bara klagomål och det bådar inte gott, men det beror på hur man ser det.

Som sagt jag anser att man ska trivas där man bor för det är inte bra att vantrivas. Det kan göra oss sjuka och jag måste tänka på min hälsa. Det värsta är att det finns ett par grannar som inte har ett eget liv och som vill att jag ska offra mig för deras dåliga samvetes skull som är mig i hasorna.

Det dom inte lärt sig är att en god människa kan vara ond och en ond människan kan vara god. Det lärde jag mig när jag var 50 år och nu fick jag det bekräfta igen. En kvinna i porten bredvid sitter alltid i fönstret och kollar vad grannarna gör och när de reser bort och kommer hem.

Hon är hatad av de flest i huset, men nu åker hon till sjukhuset och hälsa på en av sina forna vapendragare då han fått en hjärtinfarkt. Vilket öde!

Det är det värsta öde man kan råka ut för och jag tro inte att han överlever hennes vistelse. Nu måste jag berätta för mina barn att hon inte får besöka mig om jag skulle bli sjuk och tvingas in på sjukhus.

Det är tur att jag har en dotter som är sjuksköterska och en som är läkare så de kan nog förklara varför jag inte är intresserad av hennes uppvaktning.

Tro mig om ni vill, men jag är inte emot mina grannar i allmänhet - jag känner flera och de är bra människor. Nyss stack hon ut sitt huvud och lossades vara trevlig och god.

Problemet är att hon förgiftar omgivning genom att man inte får vara i fred. Nu säger jag därför det som Orup sjöng och det är att: "Jag blir heller jagad av vargar"!